Ett försök att synliggöra kopplingar mellan Lgr11, litteratur, ideér till arbetssätt och stöd i appar.
Övergripande kopplingar till projektet från Lgr11 kap 1 & 2 samt syftet i ämnena svenska och svenska som andraspråk:
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir en helhet.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan ansvarar för att varje elev kan använda och ta del av många olika uttrycksformer samt för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Hänsyn ska tas till att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå målet. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Sambandet mellan ljud och bokstav Enkla former för textbearbetning Att skriva på dator Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag Lyssna på varandra (återberätta i text) Stöd vid muntliga presentationer och muntligt berättande Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer Berättande texter, poetiska texter, rim, ramsor, lyrik, sagor Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. (inledning, händelse, avslutning, personbeskrivningar) Beskrivande och förklarande texter, instruerande texter Multimodala texter – texter där ord, bild och ljud samspelar Stimulera elevernas intresse till att läsa och skriva Tilltro till sin språkförmåga |
Formulera sig och kommunicera i tal och skrift Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer Eleverna utvecklar sin språkliga förmåga i samarbete med andra Att läsa och analysera texter för olika syften |
För de yngre eleverna ska undervisningen i första hand koncentrera sig på handstil och att skriva på dator, vilket inte är synonymt med ett mekaniskt tränande av bokstävers form. I diskussioner i helklass och/eller i skrivarpar lyfts språkets struktur och eleverna tränar ständigt på att stava, använda stor bokstav, interpunktion och meningsbyggnad. När de skriver sina texter berättar en elev och den andra skriver. På så sätt tränar eleverna på att lyssna på varandra och att återberätta i text. Samarbetet samt tur- tagning tränas i arbetet i skrivarparet. Att reflektera tillsammans, att ge varandra återkoppling samt feedforward (framåtsyftande) ger samarbetet ytterligare dimensioner. Genom att skriva texter inom olika genres och i olika ämnen lär sig eleven strategier för att skriva olika slags texter, med varierande syfte, mottagare och sammanhang. Det är betydelsefullt att kunna skriva på ett sätt som kommunicerar funktionellt och väl med mottagaren. Att eleverna ska lära sig skriva med tydlig handstil och bygga läsliga och läsvärda texter på dator är därför centralt för ämnet svenska. Innehållet utvecklas och förändras över tid. När eleverna skriver texter som har verkliga mottagare får arbetet djupare dimension och blir mer förankrat i elevernas vardag. Arbetet känns mer meningsfullt när det riktas till andra utanför klassrummet. |
(dator) (dator) (bloggapp) |
Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011 Den meningsfulla språkväven, Lindö 2005 Barn läser och skriver, red: Bjar/Frylmark. Kap 6: Språket i tal och skrift, Wengelin Från Vygotskij till lärande samtal, Partanen 2009 Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer, Lövgren 2005 |
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Skapande av texter där ord och bild samspelar. Muntliga presentationer och muntligt berättande. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Skillnaden mellan tal och skriftspråk. Hur ord och yttrande uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll |
Öga- handkoordination Att formulera sig i tal och skrift Att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang |
Spela in en ritsaga för att komma vidare med sin skrivutveckling. Att bygga multimodala texter där flera sinnen samspelar. Skriva dialoger som vi sedan kan spela in med stöd av en applikation, där eleverna får träna sig att göra skillnad mellan tal och skriftspråk. Olika texter, olika språkbruk i skilda medier Multimodala texter |
Den meningsfulla språkväven, Lindö 2005 Från Vygotskij till lärande samtal, Partanen 2009 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Multimodala texter Ljud, bild och text samspelar Multimodala texter, texter som kombinerar ord och bild, t ex film, interaktiva spel och webbtexter Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar |
Öga- handkoordination Formulera sig i tal och skrift Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang |
Vi arbetar med multimodala texter både i form av sakprosa, fiktion, instruktion och dokumentation |
Den meningsfulla språkväven, Lindö 2005 Från Vygotskij till lärande samtal, Partanen 2009 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typisk uppbyggnad och språkliga drag Eleverna ska få uttrycka sig genom skilda medier Berättelser och berättelsers struktur Skriva för mottagare Multimodala texter, texter som kombinerar ord och bild, t ex film, interaktiva spel och webbtexter Stimulera elevernas intresse till att läsa och skriva |
Förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift Att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Att läsa och analysera texter Urskilja språkliga strukturer |
Att befinna sig i ett begripligt sammanhang där de textvärldar vi skapar relaterar till här och nu samt till vad vi arbetar med. Samarbetet ger möjligheter till gemensam reflektion över det skrivna ordet. Skrivprocessen kan bli ett levande inslag i arbetet. Arbetet ger möjligheter att öva sig på att skriva olika typer av texter: Personliga dvs narrativa berätttelser Fakta dvs instruerande & beskrivande Analytiska dvs redogörande, förklarande, argumenterande, diskuterande Läsandet blir meningsfullt när vi läser de böcker vi skapat själva Skrivandet blir meningsfullt när texterna får verkliga mottagare |
Den meningsfulla språkväven, Lindö 2005 Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011 (se Figur 3. Modell över uppgifter språkliga krav, sid 61. se även s 67 Inkludera elevers referensramar. se även Figur 5. Cirkelmodellen sid 89.) Från Vygotskij till lärande samtal, Partanen 2009 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Sambandet mellan ljud och bokstav Handstil och skriva på dator Alfabetet Texter som kombinerar ord och bild … interaktiva spel |
Öga- handkoordination Handstil Fonologiska förmågan |
Träna bokstavsformer |
Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer, Lövgren 2005 Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Sambandet mellan ljud och bokstav Alfabetet Första bokstaven i ordet – ljudanalys Handstil och skriva på dator Texter som kombinerar ord och bild, interaktiva spel Stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva |
Öga- handkoordination Fonologiska förmågan Förmågan att formulera sig i tal och skrift Språkets struktur med stor och liten bokstav Urskilja språkliga strukturer |
Arbeta med ljudanalys Bokstavsigenkänning Ljudanalys Ordsammansättning Ordigenkänning Ordbilder |
Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer, Lövgren 2005 Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Samband mellan ljud och bokstav Stimulera elevernas intresse till att läsa och skriva Läsriktning, samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet Uttal och betoning Ord och begrepp |
Övar fonologiska förmågan Öga- handkoordination Förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift |
Att arbeta med modersmål i relation till nya språket, att göra jämförelser dem emellan. Bokstavsigenkänning Ordigenkänning Ordbilder |
Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011 Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer, Lövgren 2005 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Begrepps/Ordkunskap Uttal betoning, satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd Meningsbyggnad Stavningsregler Grammatiska språkstrukturer Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålet |
Formulera sig i tal och skrift |
Arbeta med ord och begrepp Arbeta med språkliga domäner Ordigenkänning Ordbilder |
Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Sambandet mellan ljud och bokstav Enkla former för textbearbetning och språkets struktur Ger kunskaper om språkets uppbyggnad och normer |
Ljudning Helordsläsa automatiserat Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer |
I gemensamma samtal kan vi diskutera språkfrågor för att eleverna ska utveckla trygghet i den egna språkliga förmågan Vi arbetar med ordföljd och meningsbyggnad Övar grammatiska språkstrukturer |
Greppa språket – Ämnes didaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011 Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer, Lövgren 2005 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Lyssna till instruktioner Instruerande texter, t ex spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar |
Samarbete Lyssna på och förstå instruktioner samt beskrivningar |
Öva på att lyssna till beskrivningar, för att kunna göra egna beskrivningar. |
Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011 |
|
Centralt innehåll & kommentarsmaterial (SV & SVA) |
Förmågor som eleverna tränar |
Arbetssätt |
Stöd |
Litteraturkopplingar |
Sambandet mellan ljud och bokstav. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. |
Fonologiska förmågan Lässtrategier Läsförståelse Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften |
Vid gemensam läsning i klassen kan läraren modella läsning för eleverna. Arbeta med olika typer av lässtrategier Samtala om språkets struktur Samtala om innehåll i texten Samtal om bilder Samtal utifrån texter för skapa inre bilder. |
(Obs! Ej app) Egna texter i form av de böcker vi gör i klasserna |
Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer, Lövgren 2005 |
Pingback: Write to Read med iPads
Vad bra att ni delar med er av tips, jag skulle önska at ni även skriver kostnaden för respektive app.
Hej Agneta!
Vad vi blir glada att du har nytta av våra tips!
Det här med kostnaden för appar upplever jag vara lite marig att förhålla sig . Anledningen till att vi inte lagt till priset på respektive app är att apparnas pris varierar över tid. Ibland kostar de ingenting, ibland kostar de mer. Jag, Ulrika, som leder projektet, har inte möjlighet i tid att gå in och ändra när priserna justeras. Varje app har en länk i sitt namn och den ska leda dig direkt till App Store, där kan du se vad appen kostar i realtid.
Vänligen Ulrika
Toppenbra, tack!
Pingback: Appmatris | IKT och iPad i undervisningen | Scoop.it
Pingback: Appmatris | Katharinas skolblogg
Mycket imponerande och användbart!
Kanonjobb!
Tack till er alla som läst, tagit del av och till er som kommit med kommentarer – vi kommer att uppdatera över tid då allt alltid kan bli bättre.
Pingback: Tredje terminen… | Write to Read med iPads
Fantastiskt och väldigt användbart. Tack för att du delar med dig!
Har tagit del av detta tidigare men missat att kommentera: STRÅLANDE!!!
En mycket användbar sammanställning och koppling till Lgr 11.
Pingback: iPads och appar – tips | We in A way
Pingback: Appar SV & SVA - Att skriva sig till läsning i Södertälje | svenska som andraspråk | Scoop.it
Hej, det är alla fantastiska lärare som arbetar i relation till projektet som arbetat fram underlaget för denna sida – ett stort, viktigt arbete som vi delar med oss via vår gemensamma projektblogg. Tack för att Du lyfter fram Södertälje skolors framåtsyftande arbete!
Pingback: Synliggöra kopplingar mellan LGR11 och appar « iPad i gymnasiesärskolan
Pingback: iPads och appar – tips | kajsasi
Pingback: Appar | Pedagog Stenungsund