Det spökar på flera skolor…

Ett år efter att projektet är slut kommer det meddelanden om hur läget är på olika skolor i vår kommun. Jag leder inte längre projektet, varje skola äger sin egen process och utvecklas efter behov i sitt eget sammanhang.

Idag kom det en återkoppling från Helene Persson på Majtorpskolan, Södertälje. Återigen en återkoppling via Facebookgruppen Att skriva sig till läsning. Jag skriver det här med Helene tillåtelse. Så här skrev Helen:

Det kom ett mysko ägg till oss också o tänk det var ett spöke däri också. Vi har sett film om lilla spöket Laban och använt paddan att fotografera bilder och skriva till blev ett spök tema.”

Foto Helene Persson

Foto Helene Persson

Zoletino

Helene berättar att de jobbar med bokstäverna i elevernas namn, efter att deras spöke fått sitt namn Zoletino.

Södertälje – Vad har vi? Nu kör vi!

Ett år efter projektets slut…

Ett år efter projektets slut, fortsätter det att komma återkopplingar på vad som händer i vår kommun med att skriva sig till läsning.

En del återkopplingar handlar om att personal har påbörjat nya arbeten och ny personal har rekryterats  , vilket gjort att en del skolor tappat kunskap som går att föra vidare. Frågan är hur skolor kan bygga in överföring av kunskap så att organisationen äger den och kan bygga vidare, även om en nyckelperson väljer att göra något annat… En nöt att knäcka för en del organisationer.

En del återkopplingar handlar om att personal utbildar kollegor och det kollegiala lärandet har grund för att ta höjd.

En del återkopplingar handlar om att bolla idéer, hur ska vi ta oss vidare, hur ska vi vidareutveckla det här, vi tänker så här.

Andra återkopplingar är direkta, från en enskild lärare – en sådan vill jag dela med mig av. Med tillåtelse av Susann Langsmo på Blombackaskolan, Södertälje berättar jag följande…

En dag i flödet på Facebook dyker det upp en statusrad från en lärare i Södertälje: ”Känner mig så glad. De flesta ettagluttare min klass kan nu läsa // Hälsar FrökenNöjd”. Jag måste bara fråga: ”Wtr?” och svaret som kom direkt var:

Självklart Ulrika! De har inte skrivit ett ord med pennan, men många på paddan och för några veckor sedan låg det ett spökägg på vår matta men nu sitter ”Bump” högt upp i vårt klassrum. Vi har hittills fått två brev… och det lär blir fler.”

Spöket bums på Blombacka

Foto: Susann Langsmo

Vill ni läsa mer om eleverna och deras lärresa tillsammans med spöket Bump, gå in på deras blogg: Blombackaskolan 1b.  Jag säger tack till Susann och elevern för er fina återkoppling och hoppas på att få fler meddelanden från andra skolor i Södertälje om hur arbetet fortlöper hos just Er på er enhet.

Det här med glädjen att dela

Den kom en fråga till mig som projektledare från Lotta Bohlin, Micke Kring och deras kollegor på Årstaskolan i Stockholm: ”Vi undrar om vi skulle kunna få göra ett program runt dig och det du jobbar med. Jag vet att det finns många som är lika nyfikna som vi.  Hoppas att du vill och kan vara med!”.

Så blev det – Här är Tänktanken avsnitt 24 för dig som är nyfiken på vad att skriva sig till läsning kan vara. I poden nämner jag SB… något och kopplar mellan utredning och ASL . Läs länken så förstår du vad jag menar http://www.sbu.se/sv/Om-SBU/Nyheter/Dyslexi-hos-barn-och-ungdomar—tester-och-insatser/

Under samtalets resa tog jag med mig Er alla på något vis, ingen nämnd och ingen glömd. Poden har generat många glada tillrop och tack för tankar, insikter och energi. En del av dessa kommer från personer som är mer aktiva i sociala medier än andra, en del från för mig okända personer. Det gör mig extra allt glad, att fler gör sina röster och tankar hörda. Här är ett par exempel och ja, jag har så klart frågat om jag får sprida det!

”Tack för ett bra prat om ASL i Tänktanken! Nu har jag många bra argument till föräldramötet i veckan. Jag var med och startade upp en 1:a förra året och även i år har jag fått förtroendet från rektorn. Föräldrarna måste jag få med mig och nu har jag skrivit ihop några bra stolpar att utgå ifrån, så återigen stort tack! Mvh Lena från Norrköping”

”Hej Ulrika! Jag följer dig i ASL-gruppen och lyssnade precis på radioprogrammet som du var med i. Jag träffade Arne Trageton förra hösten och han berättade då hur han tyckte att jag skulle undervisa mina elever i sexårsverksamheten. Jag kände mig lite skeptisk, men gjorde som han sa.  Nu när eleverna har börjat i ettan så skriver de redan fantastiska texter. Jag har 9 elever som läser flytande, 3 elever är riktigt på gång och 9 elever ljudar ihop ord. Det är endast 1 elev som inte har knäckt koden. Helt fantastiskt att börja åk 1 på det sättet. Ville bara dela med mig av det. Hälsar En kollega i Sverige”

Innerligt tack till alla som gör skrivning och läsning till en lustfylld aktivitet som ligger till grund för fortsatt livslångt lärande.

Samtal med lärare #6

En dag i november månad 2013 träffar jag Margareta Persson, lärare på Fornbackaskolan i Södertälje kommun, för att samtala om projektet och hur det blivit i relation till Margaretas undervisning i en särkoleklass med träningsinriktning. Vi träffas på skolans expedition, då eleverna i gruppen behöver ha sina rutiner och om en främmande person plötsligt kommer på besök stör det mer än bidrar i skolarbetet.

Vi sätter oss för att samtala om tiden från när Margareta och hennes kollegor kom med i projektet våren 2013. Idag ska vi samtala om tiden som sträcker sig från den 25 januari 2012 tills den 26 november 2013. Jag berättar vad samtalet kommer att röra sig om med stöd av ett dokument som jag och en kollega skapat vilket vi kallat ”Intervjuer Write to Read” – det är ett stöd för få struktur och för att kunna upprepa samtalet vid flera tillfällen.

Margareta börjar med att berätta att hon och en kollega var lite härskna när särskolan på deras skola inte var med från start i projektet, då skolans årskurs ett hade varit med från start. Hon berättar att de ville också vara med. Margareta menar att även om de aldrig tidigare hade jobbat med iPads, så kände de att det här kan vara något för våra elever och det har det visat sig att det är säger hon med eftertryck. – ”Så vi tjatade lite, hon och jag!”. Det har visat sig vara ett lyckokast för eleverna.

Margareta berättar om sitt arbete

Margareta berättar om sitt arbete vid en kommunövergripande projektträff.

 

I den här skolverksamheten har de vänt och upp ned på vad att skriva sig till läsning kan vara. Vanligtvis går vi från ljud till symbol, från symboler till helord. Från fonologiskt skrivande och läsande till ortografiskt. I den här skolverksamheten har de gått från tecken som som stöd, till ord, från helord till delar och ljud. Margareta menar att de har en elev, som hon upplever inte hade kunnat lära sig läsa utan att ha fått arbeta på det sättet och inte heller utan verktyget lärplattan som stöd i processen. Lyssna på Margareta!

Då jag skriver det här inlägget långt efter att vi haft samtalet, vet jag att fler elever i den här verksamheten lärt sig läsa med det här ”omvända” arbetssättet och nu arbetar de med läsförståelse strategier.

Margareta lyfter att något viktigt: Modella. Att alltid visa hur man gör något. Modella är ett ledord i arbetet i särskolan, i all skola menar hon.

Margareta och hennes kollegor har även börjat dela med sig och ta del av vad andra gör på olika sätt. Sociala medier var inget för Margareta före projektet, men nu upplever hon att bland annat Facebook med olika grupper som Appar för särskolan och iPads i skola och förskola stödjer henne i hennes arbete genom den delakultur som lever genom att alla försöker att bidra med sitt perspektiv och sin kunskap. Delakulturen har lett till att kollegorna på gjort studiebesök hos andra i landet. Här är ett litet smakprov på när Södertäljelärare delar med sig av sina erfarenheter till varandra vid en kommunövergripande projketträff. Det är Lotta Pettersson och Päivi Kukkonen som representerar sin grupp i detta klipp. Klippet är gjort med en telefon och då blir ljudet som det blir – men huvudsaken är att huvudbudskapet går fram och det gör det, jag lovar!

Följ Fornbacka särskolas blogg .

Det kom ett mejl…

Write to Read projektet är egentligen avslutat som projekt betraktat. Förhoppningen är att det lever vidare och utvecklas på varje Södertäljeskola som deltagit under de år som Utbildningskontoret (UK) först genom Pedagogiskt centrum och sedan via Resurscentrum erbjudit alla att delta i. Det finns mängder med dokumentationsmaterial kvar att publicera och jag kommer att fortsätta att publicera inlägg här på WTR-bloggen under hösten 2014.

Jag, Ulrika, som har haft förtroendet att tänka ut, bygga, genomföra, utveckla, dokumentera, utvärdera, utbilda, stödja och utmana inom och avsluta min egen insats som projektledare är oerhört stolt över alla fantastiska elever, lärare, biträdande rektorer och rektorers egna insatser inom projektet. Alla har bidragit på sitt eget sätt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Varför skriver jag det här inlägget?

Jo, det kom ett mejl från stiftelsen Datorn i Utbildnignen (DiU) där de berättade att jag, tillsammans med mer än 100 andra i vårt avlånga land, blivit nominerad till Guldäpplet 2014. Jag vet inte av vem eller vilka och varför, men tänker att nomineringen troligen är förknippad med det kommun- och skolformsövergripande projekt Write to Read med iPads är/var. Det gör att jag vill lyfta fram nomineringen på just den här projektbloggen, för att alla som är/var en del av det här arbetet ska kunna uppleva att det är vår gemensamma strävan, vårt gemensamma kunnande och vårt gemensamma arbete som ligger till grund för att det här händer. För det vill jag tacka Er alla inom UK i Södertälje, från elev till alla andra. Det är med stor ödmjukhet och stolthet jag skriver det här, det är en fantastisk ära att bli nominerad till ett pris som lyfter förnyande av lärande med stöd av IT och media. Tack!

Nästa inlägg kommer att handla om WTR i särskolan🙂 håll ögonen öppna!

WTR, modersmål och Internationella modersmålsdagen

Idag är det den 21 februari 2014.

Idag är det även Internationella Modersmålsdagen.

Idag har Södertälje kommun, Resurscentrum och Modersmålsenheten startat upp tredje omgången med ”Write to Read Modersmål”.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På ett underbart sätt startades den tredje omgången med modersmålslärare som vill sätta sig in arbetssättet att skriva sig till läsning, i Södertälje kallat Write to Read.  Det känns som ett bra sätt att uppmärksamma den internationella modersmålsdagen på: att arbeta med språk- , skriv- och läsutveckling. Dryga tre timmar ägnades denna förmiddag till att workshopa på temat under Malin Sanz fd Fölsters ledning på Stadshuset i Södertälje. Enligt rapporter från ”politiker salen” på stadshuset gick det att känna energin i rummet! Kreativt skapande i apparna Puppet Pals, Book Creator och iMovie stod på programmet för dagen.

Pinterestlista b la för Modersmål Södertälje

Pinterestlista b la för Modersmål Södertälje

Ulrika Jonson, projektledaren, har gjort en Pinterest lista med appar som Modersmålsenhetens tidigare omgångar  av Write to Read pedagoger ansett passar in under ämnet Modersmål. Listan med apptips når du om du skapar dig ett Pinterestkonto och följer Ulrikas profil.

Undertecknad är sjuk, så föreläsning med fördjupning i Lgr11, kursplanen i Modersmål och litteratur kommer vid ett annat tillfälle.

När årskurs två börjar forma bokstäver

Vid ett uppföljningsbesök av hur Write to Read projektet gjort avtryck, hålls i och fortsätter att utvecklas fick jag uppleva hur det kan gå till när eleverna börjar att forma bokstäver. På Mölnboskolan har eleverna som nu går i årskurs två, arbetat med sina plattor som komplement i undervisningen sedan de gick i förskoleklassen. Klassens lärare kom med i projektet i januari 2012, då var gruppen en förskoleklass som läraren sedan fortsatt att arbeta med i år 1 och nu i tvåan. Det var ett tag sedan jag gjorde det här besöket som jag beskriver här och nu.

Eleverna har inte format bokstäver med penna och papper tidigare, de har ritat bilder med färgpennor, målat och arbetat med sin finmotorik på andra sätt. Läraren har berättat att det har varit bra att vänta med att forma bokstäverna, för eleverna har kunnat lägga fokus på att skriva – inte att forma – hittills.

Nu har de sätt fart på arbetat med att forma bokstäver, efter Erica Lövgrens koncept (se sid 124 – 131, Med datorn som  skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer, 2009).

Stöd för bokstavsformer

Stöd för bokstavsformer

Klassen arbetar multimodalt, de använder olika sätt och material för att lära sig att forma det som ska vara bokstäver skrivna för hand. Eleverna skriver texter i Skolstilsappen, där hör de ljudet och ser formen på bokstaven när texterna växer fram på skärmen. De arbetar i par och samtalar om text vad gäller innehåll, struktur, ordval, grammatik i ett naturligt sammanhang. Eleverna arbetar med ljudanalys med stöd av olika appar och annat åskådliggörande- , laborativtmaterial. De spårar bokstäver i mappar som läraren gjort och de arbetar bland annat i Bokstavsordboken. Eleverna arbetar även i iPadsen med att forma bokstäver i appen Bokstavsskolan. Till detta ändamål har läraren köpt in iPadpennor, så att eleverna kan träna på skriva med penna dirket på skärmen. Fördelen är att att det går att göra om många, många, många gånger utan att det för den skull blir fult på pappret. När det känns bra och man har tränat sig, kan man gå över till att skriva på papper.  I rummet finns även stöd för att teckna av olika slag, böcker som visar steg för steg hur man ritar något.

Detta bildspel kräver JavaScript.