Det kom en inbjudan från SKL…

Det kom en inbjudan från SKL (Sveriges kommuner och landsting – Inbjudan samverkans forum ) till oss i Södertälje och Write to Read-projektet. Vi blev inbjudna till ett nationellt forum för IT i skolan för strategiska, nationella beslutsfattare på myndigheter och nationella organisationer. Flera talare fanns på dagordningen, alla med olika ingångar ( Dagordning nationellt forum för digitalisering i skolan ). Vårt bidrag blev att ge en vardagsinblick i lärares och elevers användning av IT för sitt lärande och hur IT kan fungera stödjande och utmanande i arbetet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När inbjudan kom funderade jag, Ulrika, på hur  jag skulle kunna ge en inblick i aktiva lärares vardag och hur IKT kan förändra den pedagogiska vardagen. Kan en person ge en bred bild av mångas arbete, blev frågan. Svaret blev: Nej, det går inte. Jag kontaktade lärare i olika skolformer för att vi tillsammans skulle kunna visa på bredden av vad IKT kan bidra med i lärandet. Således blev det representation från Grundsärskola (Helen Sjöstedt), grundsärskola med träningsinriktning (Margaretha Persson) och grundskola (Johanna Sandman). Vi lyfte även skolledarperspektiv (Margerata Gavelin bitr rektor och Jesper Samuelsson rektor) och projektledarperspektiv (Ulrika Jonson) på lärande organisation.
SKL - nationellt forum för digitalisering i skolan

SKL – nationellt forum för digitalisering i skolan

Vi ville förmedla hur IKT kan utgöra ett stöd för elevernas lärande och bidra till elevernas utveckling. Kommunikation, samarbete och ett språkutvecklande arbetssätt ligger i fokus och där blir IKT ett, bland många, redskap för lärandet. Det alla lärare lyfte fram var de positiva effekterna av möjligheterna att arbeta multimodalt och effekterna det ger på lärandet för ALLA elever. Eleverna som var med gav exempel på uppgifter som de arbetet med och de visade på bredden av möjligheter med IKT i lärandet.
iPad i undervisningen

iPad i undervisningen

Responsen från våra åhörare var mycket positiv då vi kunde lyfta fram ett helhetsgrepp över flera skolformer och visa hur IKT faktiskt kan förändra undervisningen och möjligheterna att ta till sig kunskap för eleverna. Här är ett elevarbete som en av lärarna visade.

Vill du ta del gruppens gemensamma presentation, så finns den här Torsdag 7 nov SKL presentation .
// Johanna & Ulrika för gruppen som representerade Södertälje kommun, Utbildningskontoret och Resurscentrum.

WTR och modersmålsundervisning i litauiska

Återigen fascineras jag av kraften i de multimodala texter som barn, elever och lärare skapar tillsammans med stöd av olika verktyg men där tekniken har en given plats precis som leksaker, pennor, papper, saxar, appar, webben…

Modersmål Litauiska

Läser i Erika Lövgrens bok ”Med datorn som skrivverktyg” (2010, sid. 15):

Eleverna skapar alltså texter och berättelser långt innan de kan alla bokstäver och innan de själva kan ljuda ut orden.

Jag har fått förmånen att följa en lärares undervisning i litauiska. I Svajunes undervisning går det som en dans med alla olika typer av stöd för motviera, skapa lust till lärande, tydliggöra, lyfta fram språket närvarande.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag går till uppdraget – läroplanen – och i detta sammanhang vill jag lyfta följande: ”Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa på modersmålet” (Lgr11, sid 87).

WTR och Modersmålsundervisning i thai

Att ha förmånen att få ta del av undervisning på olika språk är en ynnest. Att ha förmånen att få ta del av hur modersmålslärare lägger upp sin undervisning i relation till Write to Read projektet är fantastiskt. Varför då? undrar kanske någon. Jag tänker att vi arbetar med språkutveckling och i förlängningen tänker jag: Hur lär man sig ett språk?

Tahi

Jag har varit med en lärare, som heter Somsri, som undervisar  i thailändska på några lektioner och fått uppleva samma sak som jag upplever när jag följer lärare i svenska och svenska som andra språk: Vi arbetar alla med språk och språkutveckling för att lära. I förlängningen tänker jag att detta leder till inkludering, inkludering i en språk- , kultur-, lärandegemenskap. Lärandet sker multimodalt: bild, text, ljud samverkar till en helhet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Läroplanen är tydlig med uppdraget:

(…) Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen. (…) Lgr 11, sid 87.

Det gamla samverkar med det nya – för att ge god effekt på läradet och på så många olika sätt som möjligt. Att använda tekniken som stöd, då den kan ge effekt på lärandet.

Skrivutveckling

En ganska osäker kille som bara kunde fem bokstäver när han började år 1 förra hösten. Motoriken är klen och bokstäverna spretar åt alla håll. Jobbigt att skriva, svårt att ”komma på”. Svetten lackar oavsett det är på iPad eller med penna.

Men så händer det….

Han börjar skriva ner det han lärt sig om FN:s barnkonvention som vi jobbat med under veckan. Han skriver och skriver, sen skriver han ut det och hämtar pappret men på väg för att lämna in det läser han det själv och ropar högt: Men jag kan ju mer! Nu blir det bråttom, inte hinner man vänta på en ledig iPad, fram med första bästa penna! Här kommer alla tankarna farandes.

IMG_2235 IMG_2237

 

Snyggt och prydligt-nej! Rättstavat-nej! Innehåll och skrivutveckling-ja! Och en mycket lycklig fröken ….

Write to Read och lärande på flera nivåer

I projektet Write to Read har vi arbetat på flera nivåer vad gäller lärande organisation:

  • organisationsnivå
  • gruppnivå
  • individnivå

Inte bara vad det gäller den enskilda skolan, klassrummet och elevernas individuella lärmiljö, utan även vår egen. Vi lärare har med andra ord arbetat på samma sätt. På organisationsnivå har vi fortbildat oss gemensamt och kommunövergripande, dels med stöd utifrån dels med stöd av undertecknad i rollen som processledare samt av varandra i det vi benämner som kollegialt lärande.

Lärande organisation, kommunövergripande

Lärande organisation, kommunövergripande

På gruppnivå har vi haft lokala träffar på respektive deltagande skolenhet, där kollegialt lärande har stått i fokus.

Lärande organisation, grupp/skolenhet

Lärande organisation, grupp/skolenhet

På individnivå har jag som processledare genomfört deltagande observationer i respektive lärares undervisning och efter det har vi haft formativa, kollegiala framåtsyftande samtal runt den eller de lektioner som blivit observerade. Samtalen byggger på Lgr11´s intentioner, vår projektbeskrivning och jag har tagit kameran i iPaden till stöd för att fånga ögonblick att samtala runt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter tre år är det nu meningen att skolorna ska kunna ta över processen att skapa sin egna lärande organisation i kölvattnet från projektet. Att fortbilda varandra, handleda och stötta varandra i arbetet med att skriva sig till läsning.

Samtal med lärare #3

En eftermiddag i majmånad 2013 träffar jag Margaretha Ujj, lärare på Fornbackaskolan i Södertälje kommun, för att samtala om projektet och hur det blivit i relation till Margarethas undervisning i en grundskoleklass. Att komma in i Margarethas klassrum är som att komma in i värld av språk. Språk som berikar, bubblar, lever i text, ljud och bild, i samtal, i dialog mellan elever och mellan elever och deras lärare. Även mellan lärare – kollegialt lärande.

Bild Fornbacka 1

Vi sätter oss för att samtala om tiden från när projektet startade den 17 juni 2011 fram till majmånad 2013. Idag ska vi samtala om tiden som sträcker sig från den 17 juni 2011 tills den 8 maj 2013. Jag berättar vad samtalet kommer att röra sig om med stöd av ett dokument som jag och en kollega skapat vilket vi kallat ”Intervjuer Write to Read” – det är ett stöd för få struktur och för att kunna upprepa samtalet vid flera tillfällen.

Margaretha börjar med att säga att verktyget i sig ger fler möjligheter då vi kan variera exempelvis redovisningsformer genom att arbeta med bild och ljud i relation till varandra. Hon menar att eleverna kan få sätta ord, begrepp till / på bilder med tal och då kan vi förstå som lärare hur eleverna tänkt. När jag besökte klassen tidigare under våren  2013, arbetade de i skrivarpar med temat Jägarstenåldern.

Bild Fornbacka Jägarstenålder text

Jag vill peka på något som Margaretha alltid är noga med att lyfta fram:

”PEDAGOGEN ÄR DEN STÖRSTA RESURSEN MED EN ENGAGERANDE OCH STRUKTURERAD UNDERVISNING”.

Lyssna till vårt samtal, så får du ta del av fler av Margarethas reflektioner. Via tjänsten SoundCloud bjuder vi in dig att lyssna på vårt samtal.

https://soundcloud.com/ulrikaj/may_08_2013-001

Margaretha har tidigare blivit intervjuvad i DiU´s tidning (se bild nedan) och hon har föreläst på SKIKT våren 2013 på tema Skriva sig till läsning á la Södertälje modell (se tidigare inlägg).

Margareta i DiU

Texten kommer från DiU´s tidning och skribent är Carina Näslundh.

Samtal med lärare #2

En eftermiddag i majmånad 2013 träffar jag Helena Larsson, lärare på Tavestaskolan i Södertälje kommun, för att samtala om projektet och hur det har blivit i relation till Helenas undervisning i en grundskoleklass i utkanten av kommunen. Att komma in i Helenas klassrum är som att komma in i en multimodalskattkista. Här finns alla former av verktyg för lärande: Papper, pärlplattor, pennor, klister, lärplattor, penslar, projektor, böcker, laborativt material, datorer, hörlurar…

Bild 3 Tavesta

Idag ska vi samtala om tiden som sträcker sig från den 17 juni 2011 tills den 7 maj 2013. Vi sätter oss och jag berättar vad samtalet kommer att röra sig om med stöd av ett dokument som jag och en kollega skapat vilket vi kallat ”Intervjuer Write to Read” – det är ett stöd för få struktur och för att kunna upprepa samtalet vid flera tillfällen.

Helena berättar att hon inte upplever sig som teknisk, eller rättar hon sig och säger att hon inte var så teknisk tidigare – före projektet. Hon berättar livfullt om att det var hennes andra omgång med årskurs ettor och att det var fantastiskt att eleverna kunde börja skriva på en gång. Det blev annorlunda med lärplattan som stöd i skrivandet.

Bild 2 Tavesta

Helena  kunde vänta med att låta eleverna forma bokstäver och det har gynnat de elever som har svårt med motoriken. Helena beskriver att dessa elever har kommit längre i sitt skrivande än de som hon kan jämföra med i sin förra omgång av årskurs ettor.

När jag frågar Helena om hennes egen progression i arbetet med tekniken, säger hon: -”Enormt!”. Jag ler och hör henne berätta om lärplatta och projektor som en oslagbar kombination för att plocka upp, som Helena säger, nuet. Att kunna fota ute, ta med in, ta upp och titta på gemensamt direkt efter.  -”Det blir så mycket nuet”. Helena menar att hon  inte kan tänka sig att vara utan tekniken som stöd i undervisningen. Verktyget är här och nu, omedelbart menar Helena.

Lyssna till vårt samtal, så får du ta del av fler av Helenas reflektioner. Via tjänsten SoundCloud bjuder vi in dig att lyssna på vårt samtal.

https://soundcloud.com/ulrikaj/samtal-med-l-rare-i-write-to

Helena dokumenterar elevernas progression i form av Månadsberättelser.

Tvesta intervju 1

Samtal med lärare #1

En solig måndag eftermiddag i början av majmånad, träffar jag Helen Sjöstedt på Stålhamraskolan för att samtala runt projektet och hur det blivit i relation till Helens undervisning i en grundsärskoleklass. När jag kommer in i klassrummet andas hela rummet kreativitet, lärandet är synligt, det sitter markörer på väggarna som pekar mot att strukturerad undervisning pågår. Helen pekar, visar och berättar om klassens senaste projektarbete runt Afrika.

Vi sätter oss och jag berättar vad samtalet kommer att röra sig om med stöd av ett dokument som jag och en kollega skapat vilket vi kallat ”intervjuer Write to Read” – det är ett stöd för få struktur och för att kunna upprepa samtalet vid flera tillfällen. Via tjänsten SoundCloud bjuder vi in dig att lyssna på vårt samtal.

Efter samtalet avslutar Helen med att påminna mig om att hon egentligen inte ville ha någon lärplatta den där dagen i juni 2011 – på skolan hade de introducerat annan teknik för lärande under skolåret. -”Mac:arna kom i början på mars, tre månader innan jag höll i min första padda”, berättar Helen. Idag är hon glad att tekniken i olika skepnader är ständigt närvarande i undervisningen, men inte för att den bara ska finnas – den ska vara närvarande på ett genomtänkt vis och användas då den ger effekt på lärandet. Fascinerat får jag beskåda klassens fjärilslarver och klassens dokumentation av en puppa som kläcks och blir en fjäril…

Puppa

Läs mer på ”Alla i klassen kan” klassens blogg.

Att samtala i relation till projektet

Våren 2011 påbörjades arbetet med Write to Read projektet. De skolor, lärare, klasser som var först ut inom projektet räknar nu termin fyra och eleverna avslutar snart sitt andra skolår.

För att ta reda på mer om vad projektet givit för avtryck vad gäller stödstruktur för variation och förnyelse i undervisning, exempelvis vid redovisningar, har jag samtalat med några lärare från de allra första projektskolorna. De frågeställningar jag har haft med mig, relaterar till projektbeskrivningen samt till Lindös definition av literacyförmågor (Grundskoletidningen nr 2, 2007).

Literacyförmågor innebär enligt Rigmor Lindö (Grundskoletidningen 2, 2007 – samt citerat i Erica Lövgren, 2009) att

  • ha ett rörligt intellekt
  • kunna använda symboler och tecken

  • tillägna sig texter (te x tal, skrift, bild, film, karta, tabell)

  • kunna lyfta fram det som är viktigt

  • associera och utveckla fantasi och föreställningsförmåga

  • kunna länka samman information till händelsekedjor

  • låta tanken röra sig fritt

  • konstruera sin förståelse i mötet med andras perspektiv

  • kunna byta perspektiv

  • tänka i orsak och verkan

  • läsa och skriva så att man både kan utvecka sin personlighet och hävda sig i arbets- och samhällslivet

Jag har även haft Södertälje kommuns IKT strategi i tankarna när jag formulerat mina funderingar till frågor inför samtalen.

”2. IKT – ett redskap för pedagogisk variation och förnyelse

Förskolans och skolans arbete med IKT ska stödja en likvärdig utbildning. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vi vill att vårt arbete med IKT bidrar till:

  • att stödja en utveckling där undervisningen tar hänsyn till varje barns och elevs behov och förutsättningar,

  • att arbetsformer och redovisningsformer blir mer varierade i undervisningen,

  • att nya arbetsformer för språkutvecklande arbetssätt prövas och utvecklas,

  • att nya arbetsformer för inkluderande arbetssätt prövas och utvecklas,

  • att barns och elevers kreativa kompetens, problemlösningsförmåga och kunskapssökande stimuleras..

Hur upplever lärarna att elevernas kreativa kompetens påverkats i relation till projektet? Hur har deras egen progression i relation  till ex tekniken i projektet utvecklats? Går det att se kopplingar mellan elevernas kreativa kompetens och deras lärande i relation till projektet? Hur i så fall? Detta är några av de frågor jag ställer mig inför att möta lärare i samtal.

För att spela in samtalen har jag använt min iPhone, med en iRig MiC inkopplad i telefonens hörlursuttag samt appen iRig Recorder (appen finns även för Android). Jag har fått tillåtelse av de lärare jag pratat med att lägga ut samtliga samtal på webben i molntjänsten SoundCloud (appen finns även för Android).

SoundCloud app

Jag vill beskriva hur jag gjort, för att andra ska kunna använda tillvägagångssättet i egna sammanhang. I kommande inlägg kan du ta del av samtalen och tankar runt dessa.

När gammalt och nytt möts…

På väg in i ett årskurs ett klassrum, precis innan det ringer in till lektion möts jag av det här…

Det var en av lärarna som introducerade ”ta-bandet” till eleverna och snabbt som en löpeld verkar hantverket sprida sig bland eleverna. De övar sig på finmotorik, de är koncentrerade, de hjälper varandra, korrigerar varandras rörelser, de stöttar, de ger varandra beröm, de övar sin finmotorik i en lärande lek.

När lärarna introducerar dagens arbete är det ett område från ”Uppdrag språklyft” som står på agendan och i de här klasserna heter arbetsområdet ”Busfabriken”. Klasserna arbetar med att göra en leksakskatalog. Idag arbetar de med genusperspektiv: leksaker, vad flickor och pojkar leker med och vad de kan leka med. Eleverna klipper ur kataloger, de kommenterar de leksaker de klipper ut och hur de framställs. Det är intressant att höra hur medvetna elever är om genus i leksakskatalogerna. Eleverna klipper ut de leksaker de tänker skriva om.

Busfakbriken

Sedan tar de sin an skrivarbetet, två och två med stöd i antingen appen Skolstil eller Pages. De skriver sina texter under tiden att de livligt diskuterar vad de vill säga med sin text samt hur ord skrivs, de prövar och omprövar. En del barn frågar efter hörlurar, de har lättare att höra bokstavsljuden i appen Skolstil med hörlurar när de arbetar. Sedan skriver eleverna vant ut sina texter via de trådlösa skrivarna, de klistar upp sina utklippta bilder på detsamma och börjar öva på att läsa sin egen text inför att de ska redovisa inför klassen.

Att läsa sin egen text