Metaperspektiv – en övergripande utvärdering

Metaperspektiv – ett övergripande perspektiv från Erica Lövgren

På vårterminen 2011 blev jag anlitad som processtöd i projektet WTR i Södertälje. Ett projekt där Att skriva sig till läsning introduceras med stöd av teknik såsom surfplatta och / eller dator och komplettera övrigt arbete som gynnar elevernas språkutveckling och läs- och skrivprocess. Ulrika Jonson är projektledare och jag fanns med under projektets tre första terminer. Nu 2013 är det dags att utvärdera projektet utifrån mitt perspektiv. Jag gör min utvärdering med utgångspunkt i projektbeskrivningen men också utifrån de framgångsfaktorer som identifierats för framgångsrika utvecklingsinsatser. Framgångsrika insatser är designade så att de har få och tydliga mål som är kopplade till resultat och måluppfyllelse, de är långsiktiga, gör lärare delaktiga, bygger på kollegialt lärande och har givits organisatoriska förutsättningar.

Södertäljes WTR har lyckats bra så här långt. Det är ett projekt som genomförs i enlighet med en tydlig projektbeskrivning. Ett projekt som kombinerar input, erfarenhetsutbyte och workshop till en framgångsrik mix. Projektet har en väl genomtänkt infrastruktur med fysiska träffar, digitala kontaktytor och konsekventa informationsvägar. Vi började i liten skala, med ett femtontal pedagoger och innan jag avslutade mitt engagemang var vi närmare 200 deltagare.

Write to Read åk 1

Write to Read åk 1, foto: Ulrika Jonson

Projektbeskrivningen är tydlig i frågan om att huvudsyftet är att främja språk-, läs- och skrivutvecklingen vilken är grundläggande för kunskapsutveckling i alla ämnen. Kopplingen till resultat och måluppfyllelse är tydlig och har en central roll. Projektets deltagare ges med jämna mellanrum tid att analysera och dokumentera hur arbetet med olika appar kan kopplas till styrdokumentens förmågor och kunskapskrav. Deltagarna väljer appar utifrån behov, utforskar och beskriver hur appen kan användas för att ge eleverna möjlighet att utvecklas mot målen. Dokumentationen samlas i Ningen (den gemensamma digitala kontaktytan) och sammanställs i ett dokument som är tillgängligt för alla. Delaktigheten är stor men aktiviteten på Ningen hade kunnat vara större.

Projektträffarna bygger på bearbetning av litteratur, erfarenhetsutbyte och workshops vilket gör att lärandet blir kollegialt snarare än individuellt. Jag har funnits med som utomstående ”expertis” och har kunnat medverka till att ställa utmanande frågor och hjälpa deltagarna att se den egna verksamheten med nya ögon men också att lyfta blicken från den egna verksamheten.

De verktyg som används i projektet kan med fördel användas för att öka måluppfyllelsen i alla ämnen men projektledningen är noga med att fokusera på just den användning som kan kopplas till det specifika syfte och mål som formulerats i projektbeskriviningen. För att ytterligare styra projektet mot projektmålet och för att skapa förståelse för innehållet skulle vi ha kunnat låta projektbeskrivningen vara ett stående inslag på varje träff.

Write to Read, kommunövergripande träff nov 2012. Foto: Ulrika Jonson

Write to Read, kommunövergripande träff nov 2012. Foto: Ulrika Jonson

De undervisande lärarnas möjlighet att omsätta projektets intentioner till konkret klassrumspraktik styrs av komplexa samband och är svåra att överblicka och beskriva med ett enkelt orsak-verkan resonemang. Mycket beror på skolledarens inställning till projektet och hur skolledaren skapar lokala förutsättningar när det gäller tex. tid, vikarier, utrustning, infrastruktur, gruppindelning och resurstilldelning. Det handlar också om lärarens och arbetslagets inställning och inbördes relationer, lärarens förkunskaper såväl teoretiskt om läs- och skrivprocesser som om tekniken, lärares ledarskap, den rådande skolkulturen,  elevgruppens sammansättning och sist men inte minst lokalernas utformning. Södertälje skolmodell med öppna och flexibla ytor kan tidvis påverka de yngre elevernas möjlighet till koncentration och den typen av lokal ställer därmed särskilda krav på organisation och ledarskap.

De deltagande lärarna har överlag lyckats mycket bra med att omsätta projektets intentioner till konkret klassrumspraktik trots stora skillnader i förutsättningar. När de deltagande lärarna berättat om sin klassrumspraktik vittnar de också om att de bedriver en mer medveten och anpassad språk-, läs- och skrivundervisning än tidigare. Projektträffarna har erbjudit deltagarna rika möjligheter att berätta om klassrumspraktiken och ta del av andras berättelse och med det har de också analyserat sin egen praktik och inspirerats och tagit lärdom av det arbete som sker i andras klassrum.
Några av projektets medvindsfaktorer har varit tydliga mål, den konkreta projektplanen, en färdig infrastruktur vad gäller informationsvägar och digitala kontaktytor, en tydlig tidsplan, tydlig ansvarsfördelning, projektträffar med återkommande inslag, tydlig struktur på träffarna, handledning på skolorna, stabil projektledning och tydliga ramar.

Frågan om i vilken utsträckning projektmålet: Att optimera språkutvecklingen för fler elever än de vi når med traditionell läs- & skrivundervisning,  blev uppfyllt är inte helt enkel att svara på. Dokumentation av utgångsläget och en uppföljning av resultatet har varit de enskilda skolornas ansvar och har genom projektbeskrivningen uppmuntrats av projektet. För att skolorna ska kunna göra en uppföljande resultatanalys behöver de ha gjort en nulägesbeskrivning innan projektet startade. En sådan kan innehålla skolans faktiska förutsättningar, beskrivningar av undervisning, kunskapssyn, elevresultat och kanske också förväntningar och farhågor. Det är oklart i vilken utsträckning skolorna har gjort  någon form av nulägesbeskrivning och för framtida projekt skulle därför en obligatorisk nulägesbeskrivning ge bättre möjligheter att följa elevernas utveckling.

Vi har också identifierat ett antal försvårande faktorer. En av dem har varit avsaknaden av lokaler för genomförandet av projektträffar. Detta har gjort att en del av projektledningens tid och en del av projektets budget har fått användas till att hitta, boka och finansiera alternativa lokaler. Lokalerna har trots projektledningens ansträngningar inte alltid levt upp till projektträffens behov. Det har t.ex. saknats nätverksuppkoppling.
En annan fråga att ställa sig är hur det faktum att projektet vuxit snabbt har påverkat kvalitén? På tre terminer gick vi från 15 till 200 deltagare. Finns det då risk risk att en del av den mer informella gemensamma lärprocessen går förlorad då dialogerna blir till monologer och erfarenhetsutbytet sker mer formellt, eller ligger det en styrka i att vara många?
Det ligger i alla fall en styrka i att ha varit fler än en i planering, genomförande och utvärdering av projektet och jag är glad att jag fick vara med Ulrika Jonson som processtöd i detta välplanerade projekt.

Fotnot: Texten är Erica Lövgrens

Advertisements

One response to “Metaperspektiv – en övergripande utvärdering

  1. Pingback: Metaperspektiv – en övergripande utvärdering | Write to Read med ... | Skriva sig till läsning | Scoop.it

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s