Filmtajm i Grundsärskolan

Filmtajm!!! # 2

När vi bestämt oss för att göra en film så arbetar vi efter en bestämd arbetsgång vid varje tillfälle. Ibland arbetar hela klassen tillsammans med alla delar i filmen, ibland arbetar eleverna i par, men oavsett hur vi organiserar arbetet så är arbetsgången densamma. Så här ser den ut:

  1. Inspiration. Vi behöver inspiration förstås. Vanligtvis är klassens temaarbete utgångspunkt för en film men det räcker oftast inte som ” starthjälp”. Inspiration som hjälper till att få fart på fantasin kan vara en teaterpjäs, en spännande bilderbok, filmer från t.ex Youtube eller Ne.se, bildspel med musik. Vi behöver helt enkelt hjälp från flera olika medier.
  2. Vi skriver filmmanus. Vanligtvis hjälps hela klassen åt när vi ska skriva filmmanus, men ibland skriver barnen i par olika delar av manuset. När vi skriver filmmanus till en berättande film använder vi en mall som hjälper eleverna att strukturera berättelsen i en inledning, händelseförlopp, lösning och avslutning. När vi skriver manus är bilder till stor hjälp. Det kan vara bilder i ett bildspel eller olika typer av sagokort. Vi använder vanligtvis någon typ av sagokort som hjälper berättelsen att växa fram. Eleverna får möjlighet att öva samtalsregler och turtagning, att både berätta men också lyssna på varandra. När vi fantiserar fram vår berättelse har jag allt fokus på eleverna och någon av elevassistenterna i klassen skriver ner det barnen säger.
  3. Vi ritar bildmanus. Att rita ett bildmanus är viktigare än man kan tro. Det är inte viktigt att bilderna är noggranna eller vackra men processen med bildmanus hjälper till att skapa inre bilder av berättelsen. När man ritar sitt manus gör barnet det med filmanuset som grund och då är det vanligt att man upptäcker luckor i berättelsen som måste fyllas så att det blir begripligt för andra än en själv.  När det är dags att rita bildmanus har barnen fått höra sin berättelse uppläst vid minst två tillfällen. Sedan är det dags att tänka efter vilka bilder vi behöver fotografera och i vilken ordning de ska komma. Även när vi gör film i par eller hela klassen gemensamt ritar alla barn ett eget bildmanus.Det gör att de känner sig delaktiga och slipper sitta och vänta medan en kompis ritar. Det blir också ett personligt bildmanus som ger ett bra stöd för minnet.  På bildmanuset finns plats för en kort beskrivande text till varje bild vilket ger varje elev ett naturligt skrivtillfälle. Då får eleverna bl.a möjlighet att öva att skriva för hand, öva bokstavsformer, öva mellanrum mellan orden, stava de vanligaste orden rätt,  och naturligtvis öva sambandet mellan bokstav och bokstavsljud.
  4. Vi tillverkar rekvisita. Under tiden vi skriver manus och ritar bildmanus dyker vanligtvis många idéer upp om vad vi behöver för rekvisita till filmen. Förslagen blir fler och fler ju mer erfarna eleverna blir. ”Vi kan hämta små tallrikar på fritids” ”Vi kan göra hjälmar som astronauterna har” ”Vi behöver en rymdraket”. Det blir många tillfällen till att framställa bilder av olika slag.
  5. Fotografering. Vi behöver vanligtvis avsätta någon hörna i klassrummet för att bygga upp olika scener till filmen. Det är praktiskt att ha all rekvisita samlad på en plats då fotograferandet kan ta ett par dagar i anspråk. När eleverna ser kulisser, nallar, dockor och annan rekvisita så stimuleras ofta deras fantasi och fler spännande förslag kan dyka upp. Några antas, andra förkastas. Vi har tillgång till flera digitalkameror så barnen kan fotografera i par eller mindre grupper tillsammans med en vuxen. Vi hjälps åt att bygga upp små scener utifrån bildmanuset vi ritade och sedan turas barnen om att fotografera. Den vuxne tar också en bild men vi använder så ofta vi kan de bilder eleverna tagit. Det är inte ovanligt att barnens bilder tas ur en väldigt spännande och nyskapande vinkel. Fotograferingen ger eleverna bl.a möjlighet att öva sig att dokumentera med hjälp av bilder och de får möjlighet att utforska hur vardagliga föremål som digitalkameror fungerar.
  6. Lägga in bilder i iMovie. Barnen har lärt sig hur man gör för att leta upp sin mapp med bilder iPhoto så att de blir synliga i iMovie och kan infogas. En vuxen behöver förstås hålla ett öga på processen och då och då se till att bilderna infogas efter det bildmanus barnet gjort.
  7. Spela in berättarröst. Att spela in berättarröst och skriva in berättartext är krävande uppgifter som tar mycket tid av hela arbetsprocessen.                                                            Nu går vi igenom en filmruta i taget och samtalar om vad som händer på bilden och försöker formulera en beskrivning av det och spela in det eleven berättar. Rent tekniskt så klarar eleverna att spela in berättaröst, det svåra kan vara att komma ihåg vad man ska berätta när det är dags. Vi lyssnar förstås på varje inspelning när den är klar och eleven får avgöra om de är nöjda eller om de vill spela in en gång tilI. I iMovie på Mac kan man enkelt göra flera omtagningar och även sätta ihop flera mindre ljudlklipp till en längre helhet, det kan man tyvärr inte i iMovie för iPad, där måste det bli rätt på en gång.  Vi försöker se till att alla elever får spela in lika många ljudspår till varje film. Hur många det blir beror förstås på hur vi har organiserat filmarbetet. Jobbar barnen enskilt, i par eller i helklass.                                                                                                              Vi gör olika slags filmer, faktafilmer, berättande filmer och filmer som minnen av olika händelser. Det gör att barnen får erfarenhet av skillnader i språkanvändning beroende på syftet med filmen. De får också prova hur text kan kombineras med bilder.
  8. Skriva in berättartext. Barnen skriver alltid i par tillsammans med en vuxen och varje elev skriver in berättartext till de filmrutor de tidigare spelat in berättarröst. Barnen turas oftast om när de skriver och de använder talsyntesprogrammet WordRead Plus som funkar utmärkt ihop med iMovie. Varje elev får stöd i sitt skrivande utifrån sitt eget behov. Någon behöver hjälp att dela upp orden i ljud eller hjälp att minnas vilken bokstav som hör ihop med vilket bokstavsljud. Någon annan behöver hjälp att minnas i vilken ordning orden ska skrivas eller hjälp med mellanrum mellan orden. För några räcker det med talsyntesens stöd, för andra behövs att den vuxne också hjälper till med ljudningen. Så långt det är möjligt så uppmuntrar vi barnen i skrivparet att hjälpa varandra med stort och smått och i skrivandet får eleverna  bl.a erfarenhet av skriftspråkets uppbyggnad.
  9. Välja bakgrundsmusik och ljudeffekter. iMovie innehåller både ljudeffekter och jinglar som fritt kan användas. Bakgrundsmusiken ger liv till filmen och det finns många olika jinglar att välja mellan. Här får vi vuxna försöka hjälpa eleverna med valet på det sätt som passar eleven bäst.
  10. Skriva inbjudan till premiären. När filmen är klar ska den naturligtvis visas för andra i skolan. Barnen får gärna lämna förslag på vilka klasser och personer de tycker ska bjudas in. Vår erfarenhet säger att barnen i vår klass tycker att det är roligt att få visa sin film för andra vid höst två tillfällen så det gäller att göra ett klokt urval. När vi beslutat vilka som ska bjudas in så skriver barnen fina inbjudningar som de gärna går runt och lämnar i skolan. När barnen skriver sin inbjudningar får de erfarenhet av ännu en typ av text.
  11. Färdigt – visning!

Advertisements

One response to “Filmtajm i Grundsärskolan

  1. Pingback: Filmtajm i Grundsärskolan | iPad i förskola och skola | Scoop.it

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s