Handen, tanken och utvecklingszonen…

I årskurs 1 på Soldalaskolan arbetar elever och lärare vidare med att rita, fota, -spela in ljud, skriva för att sedan läsa den text som tanken tänkt. Precis som Åbo Akademi beskriver i sin ”Intelligent på tangent” omtalar våra lärare att det handlar mer än om att byta ut pennan mot tangenter. Vi tar in tekniken i elevernas direkta lärmiljö. Lärarna tar in tematisk litteraturundervisning, skrivning, gestaltande bilder i arbetssättet – på liknande sätt som lärarna vid Vasa övningskola gjort (2011, s. 13). Lärarna i Vasa bekräftar vår tes om att det inte bara är att skriva på ett annat sätt, utan att man måste ha något att skriva om också.

I det klipp vi vill dela med oss av i det här inlägget gör vi kopplingen till Kommentarmaterial till kursplanen i Svenska s. 13:

Handstil och att skriva på dator (…) Att elever ska lära sig att skriva med tydlig handstil och bygga läsliga och läsvärda texter på dator är därför centralt för ämnet svenska. Det här innehållet utvecklas och förändras över tid. För de yngre eleverna ska undervisningen i första hand koncentrera sig på handstil och att skriva på dator, vilket inte är synonymt med ett mekaniskt tränande av bokstävernas form. (…) I en allt mer digitaliserad värld är datorn ett viktigt redskap för skrivande och läsande och ett hjälpmedel vid textbearbetning.”

En lärare i klippet visar på skillnaden mellan handens och tankens kapacitet, 2:45 in i klippet berättar läraren om fallgropar och om det Lindö skriver i sin bok ”Den meningsfulla språkväven” : ”Genom att berätta om sig själv och sina upplevelser utvecklas barnets identitet” (2011, s. 59).

Läraren avslutar (3:50 in i klippet) med att visa en elevs texter: en analog och en digital. Där det blir tydligt att eleven har tankens kunskap för att uttrycka sig men inte riktigt handens rörelse till att nedteckna tanken. Här kopplar jag, Ulrika, till Cummings fyrfältare (Greppa Språket, s. 61) utökad enligt Maaike Hajer av Erica Lövgren.

I min koppling mellan vad läraren berättar och Cummings fyrfältare, tänker jag att när eleven i detta fall skriver för hand kan eleven hamna i frustrationszonen. Med iPadens stöd kan eleven hamna i utvecklingszonen. Eleven har stöd i kontexten, innehållet är välkänt (Lindö: ”det handlar om mig” se ovan) och verktyget ger tanken möjligheter. Det skriva ordet blir läsbart och läsvärt (Kommentarmaterial till kursplanen i svenska), elevens identitet som en skrivande & läsande individ stärks. Vilket i sig kan stimulera till ökad motivation att skriva och läsa.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s